måndag 18 maj 2009

Svar på 100 000-kronorsfrågan!

Nu kommer det ni alla har längtat efter - svaret på 100 000-kronorsfrågan! Men jag ska säga det att faktum är att jag säkert inte själv kan svaret. För vi håller fortfarande på att lära oss tolka varandras språk, och allt beror på situationen vad som funkar.

Säga nej - funkar en del gånger. Vi ska köra mer med det nu, för vi vill ju att hon ska fatta det ordentligt!
Morra - funkar inte alls!!! Hon blir bara triggad av det
Nypa till i sidan - har vi faktiskt inte provat, känns inte som om det funkar ändå på henne...
Hålla fast över nosen - funkar sisådär, hon blir inte direkt lugn av det.
Spruta vatten på henne - det bästa sättet enligt mig! Tyvärr har man ju inte alltid en vattensspruta till hands, dock...
Skrika på henne - funkar inte alls!
Ignorera henne - funkar lite grann, men långt ifrån jämt...
Distrahera med nåt annat, ex. leksak - jodå, de gånger man har nåt med sig funkar det...
Skrika som om man har jätteont - vi hart kört med det i ett par veckor, men det funkar inte så jättebra, tyvärr...
Knuffa bort henne - funkar bara om hon egentligen bara är trött...
Stänga ute henne - funkar för stunden, men sen kan hon vara precis lika jobbig igen, och igen, och igen...

Så ja, det är ett tufft jobb med den här lilla damen. Det är ju lite jobbigt att vi inte har haft hund tidigare, så att vi kan jämföra om det är så att Koira är normalt valpbusig, eller om hon är vad vi tror, en väldigt tuff och självsäker individ... Det är ju inte bara vi som tycker att hon biter sjukt mycket och går upp i varv väldigt lätt. Om man jämför med de andra valparna på valpkursen är Koira nog den vildaste av dem, och hon är ändå yngst... Men samtidigt kan det ju bero på rasen också, vad vet jag...

En sak är säker iallafall, Koira har fått mig att se över mina teorier om hundhållning, och jag inser värdet av att verkligen individualisera hundträningen... Jag hoppas verkligen att det här är en övergångsfas, för jag vill verkligen inte träna henne så som jag gör nu. Hålla på och låta arg är inte så kul faktiskt... Jag vill ju träna 100% positivt, och därmed ignorans vid fel beteende... Jaja, det kommer väl med åldern...!?

1 kommentarer:

Frida sa...

Vi har fått väldigt energiska hundar! för jag antar att våra är ganska lika varandra eftersom de är syskon! Jag hade ju en tollare förut också, han var lite lugnare, men inte mycket.. min syster har en welsh springer spaniel valp nu.. och han är lugn som en fil-bunke om man jämför med Scott. men det är bara att hålla ut! De kommer nog bli väldigt arbetsvilliga! de vill ju så mycket! =D.